Lurös natur under lupp

Vad gömmer sig i gräset och vad rör sig i nattmörkret?

Nyligen fick Lurö besök av ett gäng forskare från Göteborgs naturhistoriska museum. Syftet var att samla in och öka kunskapen om insekter och andra smådjur på ön. Den förhållandevis orörda naturen på Lurö är en spännande miljö för den som har en tränad blick för det nästan osynliga.Vänerskärgården är dessutom lite understuderad, säger intendent Magnus Gelang, som tillsammans med ett tiotal kollegor från det västsvenska museet tillbringade några intensiva sensommardagar runt Stenstaka på Lurö.

Allt handlar om att försöka bevara den biologiska mångfalden. Men för att veta vad som behöver skyddas måste vi veta vilka arter som faktiskt finns i vår natur.Museichef Stefan Örgård förklarar:
Den här breda  insamlingen ska komplettera museets befintliga samlingar.
Fynden undersöks, katalogiseras och tillgängliggörs för hela forskarsamhället.
Lurö med sina olika naturtyper och varierade biotoper är väldigt intressant.

Att sköta om kulturlandskapet på Lurö är något som Martin Sandmark på Vänervård ägnar sig åt till vardags. Han uppskattar besöket från naturhistoriska museet.De är väldigt kunniga! Resultatet av insamlingen hamnar i Artdatabanken som är till stor hjälp för mig i jobbet med att bevara den biologiska mångfalden här ute, säger han.

Så vad har man då hittat? Jo, till exempel en grym liten rackare vid namn Neoneurus auctus. Det är första gången denna stekel har påträffats i Värmland.Myrexperten Peter Nielsen berättar hur det går till när myrans öde beseglas av parasiten.Stekeln svävar ovanför myrstacken i jakt på ett lämpligt offer. Den väljer ut en arbetare och sticker blixtsnabbt in ett sabelliknande rör med ett ägg i myran. Ägget kläcks och myran äts långsamt upp inifrån. Bara ett av många dramer som ständigt utspelas i naturen.

Text: Pia RöstellFoto: Jocke Lagercrantz